Previous: - Hej hur kul har det varit i skolan, Nate? Sa Amy medans hon fnissade lite.
- Ha-ha, jättekul har det varit. Han log sarkastiskt åt oss och gav Amy ett svagt slag på kinden.
 - Men plocka ut dina grejer nu så vi kan gå hem. Amy såg otålig ut.




- Men du vet att jag inte kan idag, Am. Jag måste stanna tills resultaten om Englands-resan kommer. Nathan kollade besviket på Amy.
- Just de, fan. Men då går bara du och jag, eller? Amy hade vänt sig emot Juliette och klistrat på sitt snälla ”Amy-leende”.
- Ja. Jag skulle ju inte vilja missa att vara en dag med dig. Juliette himlade med ögonen. Amy skrattade till lite men såg nöjd ut.
- Vänta med den komentarer tills du får in timingen med mig, beautiful. Nathan gjorde en min som förmodligen skulle föreställa något flirtigt.
- Haha, då får du vänta länge, Nate. Amy bröt ut i skratt och skrek.
- Burned, Nate, burned.

Amy och Juliette började gå emot sina skåp. Amy höll i famnen ett par böcker medans Juliette bärde sin bruna väska på axeln.
- När ska du hem, Julie? Amy vände sig om och gick baklänges i korridoren.
- Mamma kommer vid fyra så jag antar klockan fyra.
- Men då kanske vi hinner gå till Karen's Café? Amy såg fundersam ut och kollade på Juliette.
- Ja men det gör vi. Hon kollade på klockan och sa hastigt:
- Om vi skyndar oss hinner vi med tio i bussen. Amy snabbade på stegen.

Senare samma dag:
- Då kan jag hjälpa dig här i nästa kassa! Kassörskan kollade med ett stressat leende på Juliette.
- Två Cappucino. Kassörskan knappade in det på kassa-apparaten och skrek ut Juliette's svar.
- 64 kronor, blir det då! Amy puttade undan mig medans hon log.
- Jag tar det. Juliette visste att det var omöjligt att försöka övertala henne, så hon gick istället direkt och satte sig vid bordet mot fönstret. Hon kollade ut över gatorna och börja dra av lite nagellack från sin nagel.

- Är det bara jag eller har det blivit dyrare här? Amy kom och satte ner de stora kopparna med Capuccino på bordet. Hon kollade efter hennes blick.
- Eller så är det du som har mindre pengar, Am. Juliette vände sig emot Amy och ett stolt leende.
- Men ha-ha. Mina pengar kommer in imorgon. Amy rynkade näsan och gjorde en grimas.
- Vilka var det som hade anmält sig till Englands-resan? Juliette kollade noggrant på koppen i hennes hand innan hon lyfte den och tog en mun full med capuccino.
- Ingen aning. Men jag tror två andra tjejer från Nate's klass. Hon såg fundersam ut.
- Varför anmälde inte du dig? Amy kollade frågande på Juliette samtidigt som hon själv tog en slurk av sin capuccino. 
- Kom igen, Am. Vem vill bo hos några människor man inte känner? Sa hon samtidigt som hon höjde ögonbrynen.

Samtidigt som Juliette sagt meningen började någon melodi att tjuta. Amy kollade ner och greppade tag om sin mobil samtidigt som hon höjde pekfingret emot Juliette och mumlade ”vänta lite”. Juliette nickade emot Amy och drog sin kopp lite närmare henne själv. Hon drog själv upp hennes mobil. 14.56. Det var ungefär en timma kvar tills hon skulle vara hemma. Juliette kollade bort emot Amy som stod och skrattade utanför cafét och hon forsatte med att knappa lite på sin mobil.

Efter några minuter såg hon Amy springa emot henne.
-Vad är det som har hänt, Am? Juliette kollade oroligt på henne men Amy såg superglad ut.
-Men kom igen, gissa istället. Juliette såg att Amy kunde inte hålla det inne länge till så istället fårgade hon:
- Nej men Amy vad är det som har hänt? Hon kunde inte låta bli att le även fast hon fortfarande kände att det var lite obehagligt.
- Nathan kom med på Englands-resan!
______________________________________________________________________________________

Sådär nu är andra kapitlet ute! Och tack för alla komentarer på förra kapitlet. Love you. Ska jag vara helt ärliga med er tycker jag inte alls om detta kapitlet men jag kände ändå att jag var tvungen att lägga ut det. En fråga: När tycker ni att killarna ska komma in? Hur många kapitel ska det gå? :)